Bålgeting – Fakta & vad du gör om de är i vägen

Bålgeting är en typ av geting som är vanligt förekommande i Sverige och är kända för sin karakteristiska svarta och gula färgsättning. Dessa getingar är inte bara intressanta att titta på, de spelar också en viktig roll i vår ekosystem då de hjälper till att hålla nere populationsnivåerna av andra insekter.

En av de mest fascinerande egenskaperna hos bålgetingar är deras sociala strukturer. Bålgetingar lever i kolonier där varje individ har en specifik roll att spela. Bålgeting drottningen är den största individen och är ansvarig för att lägga ägg och styra kolonin. Arbetare (sterila honor) är mindre individer som samlar mat och tar hand om boet, medan hanarna främst är ansvariga för att para sig med drottningen.

bålgeting

Innehåll

Bålgetingar, bålgetingbon, varför de är bra för naturen och hur du blir av med dem om du måste.

Fakta om bålgeting

Bålgeting (Vespa crabro) är en stor och imponerande art av geting som förekommer i stora delar av Europa, inklusive Sverige. Med sin karakteristiska svartgula färg och kraftiga kropp är bålgetingen en syn som många känner igen.

bålgetingbo

Bålgetingen är ett nyttodjur som spelar en viktig roll i vår natur. I sin roll som rovinsekt jagar och äter bålgetingen andra insekter som bladlöss, flugor och mindre getingar. Genom att begränsa antalet insekter hjälper bålgetingen till att upprätthålla balansen i naturen och har en inverkan på vår miljö.

Till storleken är bålgetingen (Vespa crabro) den största getingarten som förekommer i Sverige, i kolonin varierar dock storlekarna enligt följande:

  • Drottningarna: 25-35 mm långa
  • Hanarna: 21-28 mm långa
  • Arbetarna: 18-24 mm långa

Bålgetingens kraftiga kropp och stora huvud ger den ett imponerande utseende. Bålgetingens bo är vanligtvis placerat högt upp på träd eller i byggnader, och kan innehålla några hundra individer, till skillnad mot sydligare länder där klimatet är varmare. Där kan ett bålgetingbo innehålla tusentals individer.

Trots sin stora storlek är bålgetingen (Vespa crabro) inte särskilt aggressiv och angriper endast om den känner sig hotad. Deras stick kan vara smärtsamt och orsaka svullnad och klåda, men är sällan farligt för människor som inte är allergiska.

Bålgetingen (Vespa crabro) är en är en viktig del av ekosystemet och spelar en betydande roll i naturen där de hjälper till att hålla nere populationsnivåerna av andra, mindre insekter.

Trots att många människor är rädda för bålgeting (Vespa crabro) är det därför viktigt att komma ihåg att de är en betydande del av vår natur och att det är bäst att låta dem vara i fred om möjligt.

Ta inte bort bålgetingar om du inte behöver.

På grund utav bålgetingens viktiga roll i ekosystemet bör man låta bålgetingarna vara ifred och endast avdöda dem i nödfall som sista utväg. Exempel på en situation som kan kräva att man tar bort bålgetingar kan vara om de byggt bo i huset, i väldigt nära anslutning till huset eller om det utgör en fara för allergiska människor. 

Christian Karlsson, Skadedjurstekniker på Begone Skadedjur & Sanering

Skillnad på bålgeting (vespa crabro) och vanlig geting (vespula vulgaris)

Bålgeting och vanlig geting tillhör båda familjen steklar, men de är faktiskt två olika arter med olika beteenden, utseende och storlekar. Genom att känna till skillnaderna kan det hjälpa dig att undvika farliga situationer och effektivt hantera bålgetingar eller vanliga getingar i din närhet.

Utseende

Den största skillnaden mellan bålgeting (Vespa crabro) och vanlig geting är storleken på dessa. Jämför vi drottningarna av vardera art blir bålgetingens drottning vanligtvis 25-35 mm lång medans en drottning av arten vanlig geting (Vespula vulgaris) endast blir 17-20 mm lång.

Storleksmässigt är bålgetingar också bredare över bakkroppen och har en tjockare midja än vanliga getingar.

bålgeting sverige

Ett annat utmärkande drag som skiljer arterna från varandra är färgen på huvudet,  bakkroppen och vingarna där bålgetingar tenderar att vara lite mörkare medans en vanlig geting har genomskinliga vingar och en ljusare kropp.

Beteende

Bålgetingar och vanliga getingar beter sig på olika sätt. Bålgetingar är mindre aggressiva och dyker sällan upp kring våra middagsbord eller i trädgården utan förekommer oftast runt sitt bo i skogen. 

För att provocera och hota en bålgeting krävs det ofta att hotet är väldigt nära medans en vanlig geting ofta drar sig till mat, dryck, fallfrukt och andra godsaker vi har i nära anslutning till våra hus. Väl i kontakt med människor är dem också lättare att provocera samt attackerar i en större radie. 

Det är därför nästan uteslutande vanliga getingar (Vespula vulgaris) som attackerar och sticker människor under middagar eller utomhusaktiviteter under sommarmånaderna.

bålgeting drottning

Förekomst

Bålgetingar är vanligtvis vanliga i norra Europa, inklusive Sverige, men kan också hittas i andra delar av världen, inklusive Nordamerika och Asien.

Bålgetingar bygger sina bon i höga träd eller på byggnader, medan vanliga getingar tenderar att bygga sina bon på marken eller  håligheter i träd.

Mängd individer I vardera getingbo

Ett bålgetingbo huserar vanligtvis färre än 500 individer medans ett vanligt getingbo kan vara hem åt tusentals individer, något som gör en oerhörd skillnad om getingarna skulle känna sig hotade och börja svärma, i ett sådant scenario är vanliga getingar mycket farligare än bålgetingar.

Fiender

Bålgetingar och vanliga getingar delar fiender i naturen, dessa fiender inkluderar fåglar, spindlar och fleratalet större insekter.

Båda getingarna har en viktig roll i ekosystemet där de avödar och föder på mindre insekter samt pollinerar växter, även om det primärt är vanlig geting som pollinerar växter i större utsträckning.

Läs vår artikel om vanliga getingar här

När är bålgetingens högsäsong?

Bålgetingens högsäsong inträffar vanligtvis under sommarmånaderna, från juni till september. Det är under denna tid som bålgetingarna är som mest aktiva och bygger upp sina samhällen.

Under högsäsongen är bålgetingarna också som mest synliga, då de letar efter mat och försvarar sina bon mot hot. Det är under denna tid som risken för att möta en bålgeting ökar avsevärt.

Bålgetingens högsäsong kan variera något beroende på var i landet man befinner sig, samt på vädret och andra miljöfaktorer. Generellt sett är det dock sommarhalvåret som är bålgetingens mest aktiva period.

bålgeting bo

Klimatet kan ha stor påverkan på bålgetingarnas aktivitet och antal. Bålgetingar trivs bäst i varma och torra miljöer och deras aktivitet påverkas starkt av temperatur och nederbörd. Om det är för kallt eller för blött kan bålgetingarna bli inaktiva och deras samhällen kan drabbas av sjukdomar.

I norra delarna i vårt avlånga land är bålgetingarna vanligtvis mindre förekommande eftersom klimatet är svalare och fuktigare än i södra Sverige. Men med klimatförändringarna som pågår kan det finnas en ökad risk för att bålgetingar sprider sig till nya områden och blir vanligare längre norrut.

Olika typer av bålgetingar kan föredra olika typer av miljöer. Till exempel föredrar europeiska bålgetingar vanligtvis skogsmiljöer rika på lövträd medan de asiatiska bålgetingarna trivs bättre i stadsområden.

Sammanfattningsvis har klimatet en stor påverkan på bålgetingarnas aktivitet och förekomst. Det är därför bra att vara medveten om de klimatförhållanden som råder i ens område när man försöker undvika bålgetingstick eller vill ta bort bålgetingbon.

Hur farliga är bålgetingar?

Bålgetingen (Vespa crabro) är en större geting som ofta antas vara farligare än andra getingar just pga storleken. Så är dock inte fallet, bålgetingen inte är aggressiv av naturen och sticker nästan uteslutande bara om den känner sig hotad eller om deras bo störs. Detta gäller för de flesta arter, inklusive vanliga getingar (Vespula vulgaris).

Skillnaden mellan bålgetingar och andra getingar är att bålgetingar är större och vanligtvis mer svåra att provocera till aggression. Deras beteende är mer förutsägbart och de tenderar att hålla sig till sig själva och sitt bo, medan vanliga getingar kan vara mer nyfikna och aggressiva. Detta betyder inte att bålgetingar inte kan sticka eller att de är helt ofarliga. Men om de lämnas ifred är risken för att bli stucken mycket liten.

En annan viktig skillnad mellan bålgetingar och vanliga getingar är deras naturliga diet. Bålgetingar livnär sig främst på insekter, medan vanliga getingar ofta äter frukt och söt mat, vilket gör dem mer benägna att komma i kontakt med människor, bli störda och sedan gå till attack. Något som sällan sker med bålgetingar. 

Sammanfattningsvis är bålgetingar inte farligare än vanliga getingar om de lämnas ifred. De tenderar att vara mindre aggressiva och har ett mer förutsägbart beteendemönster. Deras naturliga diet gör också att risken för kontakt med människor minskar.

Som med alla arter av getingar är det bästa sättet att undvika att bli stucken att lämna dem ifred och undvika att störa deras bo.

  • Bålgetingstick och allergi

Hos personer som är allergisk eller överkänsliga mot getingstick kan svullnaden bli mer omfattande och även sprida sig bortom det område där bålgetingen har stuckit. Detta kallas för en stor lokal reaktion.

Det är viktigt att notera att för personer som är allergiska mot bålgetingens gift kan ett stick leda till mer allvarliga och potentiellt livshotande reaktioner.

En allergisk reaktion på bålgetingstick är relativt sällsynt, men när de inträffar kan de inkludera symtom såsom svullnad i ansiktet eller halsen, andningssvårigheter, yrsel och anafylaktisk chock

Hur ser ett bålgetingstick ut?

När en bålgeting (vespa crabro) sticker en människa orsakar det ofta smärta, svullnad och rodnad runt området där sticket har skett. En bålgeting har en giftig gadd som används för att försvara sig själv eller sitt bo från hot. Sticket lämnar vanligtvis ett litet hål i huden med en omkringliggande svullnad.

Storleken och utseendet på bålgetingstick varierar beroende på personens känslighet för bålgetingens gift och hur mycket gift bålgetingen injicerar.

Har bålgetingar mer gift än andra arter?

Bålgetingen är en stor och imponerande insekt, men det betyder inte nödvändigtvis att den har mer gift än andra getingarter i Sverige.

Även om bålgetingen är betydligt större än exempelvis vanliga getingar så är mängden gift den injicerrar inte nödvändigtvis större. Bålgetingen sparar hellre på giftet för att döda inskter och injicerar bara små mängder när de attackerar oss människor.

Frågan man bör ställa sig är om bålgetingens gift är starkare än giftet från andra arter. Och här har flertalet studier påvisat att så inte är fallet. Tvärtom är bålgetingens gift långt ifrån lika starkt som giftet från exempelvis bin.

Är bålgeting fridlyst I sverige?

Bålgetingen är inte fridlyst i Sverige och det finns inga planer på att göra den sådan. Tidigare fanns bålgetingen på den svenska rödlistan över hotade arter, men den togs bort från listan år 2000. Anledningen till detta var att populationen av bålgetingar ökade kraftigt i början av 1990-talet och idag betraktas arten som vanlig i stora delar av Sverige.

Trots att bålgetingen inte är fridlyst, är det fortfarande viktigt att respektera och skydda dess livsmiljö. Bålgetingen har en viktig roll som rovinsekt och bidrar till att kontrollera populationerna av andra insekter. Dessutom är bålgetingen en viktig del av ekosystemet

Så minskar du risken att utsättas för bålgetingar​

Om bålgetingarna har byggt bo i huset eller om de frekvent förekommer runt allergiska människor kan det bli aktuellt att bli av med dem. Utgör det däremot inget konkret hot är det fördelaktigt att ha dem i sin omgivning.

I händelse av att du behöver bli av med bålgetingar har vi några tips på hur de kan gå till samt hur du kan minska risken att locka till dig ytterligare getingar. 

  • Hitta och ta bort bålgetingbon
    Det första steget är att lokalisera och ta bort bålgetingens bo, vanligtvis hittas dessa högre upp i fastigheter eller i intilliggande träd.

    Värt att notera när du ska ta bort ett bålgetinbo är att dessa vanligtvis huserar hundratals individer medans ett vanligt getingbo kan innehålla tusentals, var därför säker på vad du arbetar med och lägg förväntingarna efter detta. Om du är allergisk bör du alltid kontakta en professionell skadedjursbekämpare för detta.
    Läs vår artikel om att ta bort getingbon här

  • Använd getingfällor
    Även om bålgetingar primärt äter andra insekter och sällan hittas kring middagsbordet kan dem såklart dyka upp i trädgården ändå. Om detta sker kan du placera ut getingfällor (antingen köpta eller hemmagjorda) för att fånga och avdöda enskilda getingar som utgör hot i din direkta närhet.

    Detta är mer symptomdämpande snarare än en permanent åtgärd, tas inte boet bort kommer det med största sannolikhet dyka upp nya bålgetingar kontinuerligt.

  • Undvik starka dofter
    Alla getingar dras till starka dofter, bålgetingar är tyvärr inget undantag. Ha detta i åtanke när du använder parfym ute, planterar blommor i anslutning till fastigheten eller äter ute i trädgården.
  • Täck mat och dryck
    Du som äter mycket mat utomhus kan tänka på att antingen servera maten inomhus, eller åtminstonde täcka över mat och dryck som kommer stå utomhus.

    Detta fyller inte bara syftet att locka till sig färre getingar utan även att förhindra dem från att följa med mat och dryck in i munnen för den som inte är uppmärksam.

  • Använd insektsnät
    Att använda insektsnät i dörrar och fönster är ett utmärkt tillvägagångsätt för att minska mängden getingar som kommer in i huset, i synnerhet vid de tillfällen där getingarna har byggt bo i direkt anslutning till fastigheten.
  • Undvik att provocera bålgetingar
    Bålgetingar är förhållandevis snälla och utgör sällan något hot mot människor om vi låter dem vara ifred. Gå därför inte medvetet nära bålgetingbon om det går att undvika och i händelse av att du skulle hitta dig själv med flertalet bålgetingar runt dig, försök förbli lugn och gör inte hastiga rörselser.

    I det flesta fall klarar sig personen som förblir lugn och går ifrån bålgetingarna utan stick, medans någon som flaxar med armarna och gör utfall mot bålgetingarna tvärtom ofta blir stucken.

Ta inte bort bålgetingar om du inte behöver.

På grund utav bålgetingens viktiga roll i ekosystemet bör man låta bålgetingarna vara ifred och endast avdöda dem i nödfall som sista utväg. Exempel på en situation som kan kräva att man tar bort bålgetingar kan vara om de byggt bo i huset, i väldigt nära anslutning till huset eller om det utgör en fara för allergiska människor. 

Christian Karlsson, Skadedjurstekniker på Begone Skadedjur & Sanering

Sammanfattningsvis bör man låta bålgetingarna vara ifred, men i händelse av att bålgetingarna måste tas bort finns det flera sätt att minska mängden bålgetingar i ett område. 

Att hitta och helt ta bort bålgetingbon är det mest effektiva sättet, men det är viktigt att göra detta på ett säkert sätt. Andra alternativ inkluderar att använda bålgetingfällor, undvika dofter, täcka mat och dryck, använda insektsnät och undvika att provocera dem.