Bålgetingen, Sveriges största geting

Fakta om bålgeting

Bålgetingen är en social geting och Sveriges största. Internationellt kallas den europeisk bålgeting, för att skilja den från de asiatiska arterna. Det vetenskapliga namnet är Vespa crabro.

Den som har stått nära en känner igen surret, djupare och tyngre än en vanlig getings. Flykten påminner mer om en humla. Bålgetingen jagar andra insekter mellan träden och bryr sig lite om människor som inte står i vägen.

Samhället lever en enda säsong. Drottningen grundar det ensam på våren och arbetarna bygger ut det under sommaren. På hösten dör alla utom de nya drottningarna.

De flesta bålgetingbon kan få sitta kvar tills samhället dör på hösten. Sitter boet i huset, vid en entré eller där barn leker, eller är någon i familjen allergisk, hjälper vi dig att ta bort bålgetingboet.

Hur stor är en bålgeting?

En bålgeting är 18 till 35 mm lång, alltså knappt 2 till 3,5 cm. Arbetarna, som är de du ser under sommaren, är 18 till 24 mm. Hanarna är 21 till 28 mm och drottningen 25 till 35 mm. En arbetare är ungefär dubbelt så lång som en vanlig geting.

Drottning 25 till 35 mm

Hane 21 till 28 mm

Arbetare 18 till 24 mm

Vanlig geting 11 till 14 mm

Enkrona 19,5 mm

Storleken och surret skrämmer många. Ingen av dem säger något om hur lätt bålgetingen sticker.

Hur ser en bålgeting ut?

Bålgetingen är rödbrun där den vanliga getingen är svart. Huvudet och mellankroppen är rödbruna och mörkbruna och ansiktet är gult. Bakkroppen är brun framtill och gul baktill med små mörka fläckar. Käkarna är kraftiga och vingarna har en svag bärnstenston.

Vad äter bålgetingar?

Bålgetingar äter andra insekter och socker. Larverna föds upp på insekter som arbetarna fångar, och de vuxna lever mest på sav och fallfrukt.

Bytet är flugor, fjärilar, trollsländor, vanliga getingar och honungsbin. Arbetarna tuggar sönder det och bär hem det till boet. Sockret tar de vuxna från träden och från fallfrukt, gärna äpplen, päron och plommon som har börjat jäsa i gräset.

Mat och läsk på uteplatsen lockar bålgetingen betydligt mindre än den lockar vanliga getingar.

Varför gnager bålgetingen bark?

För att komma åt saven. Bålgetingen gnager av barken på unga grenar, ofta på syren och ask. Går gnaget runt hela grenen blir den ringbarkad, och delen ovanför vissnar under sommaren. Det drabbar enstaka kvistar och grenar på ett friskt träd, sällan mer.

Var i Sverige finns bålgetingen?

I södra och mellersta Sverige, norrut till Gästrikland. Den är vanlig i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län. I Dalarna och Gävleborg finns den men glesnar ju längre norrut du kommer.

Arten har ökat sedan 1990-talet. Varma och torra somrar ger fler och större samhällen, och i dag syns bålgetingen på platser där den var ovanlig för en generation sedan.

Hur ser en bålgetingdrottning ut?

En bålgetingdrottning är 25 till 35 mm lång och den största getingen du kan se i Sverige. Hon har samma rödbruna och gula teckning som arbetarna men är tydligt längre, med bredare och tyngre bakkropp. Bredvid en arbetare syns skillnaden direkt.

Drottningarna syns mest i april och maj. De har vaknat ur vintervilan och flyger långsamt längs husväggar, stammar och takfötter på jakt efter en boplats. En ensam stor geting som undersöker springor och holkar i maj är nästan alltid en drottning. Hon har inget samhälle att försvara än och sticker bara om du tar i henne.

Bålgetingdrottning eller getingdrottning?

Färgen avgör. En drottning av vanlig geting är 16 till 19 mm, alltså drygt hälften så lång som en bålgetingdrottning, och hon är svart och klargul som arbetarna. Hon syns också på våren och uppfattas ofta som jättestor. Rödbrunt finns inte på henne.

Var övervintrar drottningen?

Bålgetingdrottningen övervintrar ensam i marken, i murket trä eller under lös bark och ligger i dvala till april eller maj. De nya drottningarna kläcks från slutet av augusti och parar sig på hösten innan de söker sig dit. Det gamla boet används aldrig igen.

Skillnad på bålgeting och vanlig geting

En bålgeting är ungefär dubbelt så lång som en vanlig geting och brunare. Den är också lugnare och bygger mindre samhällen. Vid middagsbordet i augusti är det nästan aldrig bålgetingen som stör.

I skala

Bålgeting

Vanlig geting

Arbetare

Bålgeting 18 till 24 mm

Vanlig geting 11 till 14 mm

Drottning

Bålgeting 25 till 35 mm

Vanlig geting 16 till 19 mm

Färg

Bålgeting Rödbrun, mörkbrun och gul

Vanlig geting Svart och klargul

Bo

Bålgeting Ihåliga träd, holkar, uthus, vindar

Vanlig geting Mark, väggar, takfot, buskar

Individer i boet

Bålgeting Några hundra

Vanlig geting Flera tusen

Lockas av

Bålgeting Insekter, sav, fallfrukt

Vanlig geting Söt mat, läsk, kött, fallfrukt

Aktiv

Bålgeting Dag, kväll och natt

Vanlig geting Dag

Humör

Bålgeting Lugn om du håller avstånd till boet

Vanlig geting Närgången vid maten sent på sommaren

Jämför i tabell

	Bålgeting	Vanlig geting
Arbetare	18 till 24 mm	11 till 14 mm
Drottning	25 till 35 mm	16 till 19 mm
Färg	Rödbrun, mörkbrun och gul	Svart och klargul
Bo	Ihåliga träd, holkar, uthus, vindar	Mark, väggar, takfot, buskar
Individer i boet	Några hundra	Flera tusen
Lockas av	Insekter, sav, fallfrukt	Söt mat, läsk, kött, fallfrukt
Aktiv	Dag, kväll och natt	Dag
Humör	Lugn om du håller avstånd till boet	Närgången vid maten sent på sommaren

Vanliga getingar söker sig till maten och dryckerna, och ett getingbo har många fler individer som kan försvara det. Hur du hanterar dem står i artikeln om getingarter och getingar vid huset.

Bålgeting eller geting? Ladda upp en bild.

Jordgeting eller bålgeting?

Jordgeting är ingen egen art. En jordgeting är en vanlig geting, 11 till 14 mm och svart och klargul. En bålgeting är 18 till 24 mm och rödbrun med gult ansikte.

Namnet används om vanliga eller tyska getingar som har byggt boet i marken, i en gammal sorkgång, i komposten eller under altanen. Bålgetingen bygger nästan aldrig i marken, så getingar som flyger in och ut ur ett hål i gräsmattan är med stor sannolikhet inte bålgetingar. Hur du själv kan ta bort ett getingbo i marken står i en egen artikel.

Vilken stor geting i Sverige har du sett?

I de flesta fall en bålgeting. Fyra insekter förväxlas, och en enda detalj räcker för att skilja dem åt:

• Bålgeting. Rödbrunt huvud och mellankropp, gult ansikte. 18 till 35 mm.
• Drottning av vanlig eller tysk geting. Svart och klargul, 16 till 20 mm. Syns ensam på våren. Hur du skiljer vanlig och tysk geting åt står i artikeln om getingarter i Sverige.
• Stor hornstekel. Svart och gul, honan upp till omkring 40 mm, med ett långt spjut baktill. Spjutet är ett äggläggningsrör som hon borrar in i trä med. Hon kan inte sticka och är helt ofarlig.
• Sammetsgeting. Mörkbrun till nästan svart, med gula benspetsar och ett brett orangegult band långt bak på bakkroppen. Hade inte påträffats i Sverige i maj 2026.

Jättegetingen från Östasien, som ibland syns i nyheterna, finns inte i Europa.

Sammetsgeting, den asiatiska bålgetingen

Sammetsgetingen är en bålgeting från Asien. Den kom till Frankrike 2004, troligen med en last krukor från Kina, och sommaren 2025 hittades en individ på Fyn i Danmark. I maj 2026 fanns enligt Länsstyrelsen i Halland inga tecken på att arten finns i Sverige. Den står på EU:s lista över invasiva främmande arter, eftersom den jagar honungsbin vid kuporna.

Arbetarna är 20 till 25 mm och drottningen 25 till 30 mm, alltså något mindre än bålgetingen. Kroppen är mörkbrun till nästan svart, med orangegult ansikte, gula benspetsar och ett brett orangegult band långt bak på bakkroppen. Tror du att du har sett en, ta en bild och rapportera fyndet i Artportalen.

Var bygger bålgetingen sitt bo?

Ett bålgetingbo sitter skyddat och torrt. Ihåliga träd, gärna ek, är den ursprungliga boplatsen. Runt hus väljer bålgetingarna fågelholkar, uthus, vindar och ibland en hålighet i en vägg eller under ett tak.

Boet är byggt av tuggat trä och ser ut som brunt, skört papper i böljande band. Det är klockformat eller runt och öppet nedtill. I augusti kan ett fullvuxet bo bli lika stort som ett människohuvud.

Ett bålgetingbo i huset märks ofta på kvällen. Bålgetingar som flyger in och ut vid en ventil eller en springa i fasaden efter mörkrets inbrott betyder att boet sitter inne i konstruktionen. Samma sak gäller ett knastrande ljud i en vägg.

Ett bo som du hittar på vintern är tomt och kan tas ned. Nästa år kan en ny drottning välja en liknande plats om den är skyddad och torr.

Hur många bålgetingar finns i ett bo?

Ett bålgetingbo i Sverige har oftast några hundra individer när det är som störst, i augusti och september. Ett bo av vanlig geting har flera tusen, så även ett stort bålgetingbo har färre getingar än ett vanligt getingbo.

När är bålgetingens högsäsong?

Juli till september. Då är samhället som störst och du ser flest bålgetingar runt boet.

Drottningen vaknar i april eller maj och bygger de första cellerna ensam. I juni kläcks de första arbetarna, som tar över bygget och jakten medan drottningen bara lägger ägg. Från slutet av augusti och in i oktober föds nya drottningar och hanar.

Bålgetingen är till stor del aktiv på kvällen och natten, vilket få andra getingar är. Den dras till ljus och flyger ibland in genom ett öppet fönster där lampan är tänd.

Hur länge lever en bålgeting?

En arbetare lever några veckor. Hanarna dör efter parningen på hösten. Drottningen lever ungefär ett år, från kläckningen på sensommaren över vintern och genom hela nästa säsong.

Samhället dör i oktober och november, när nätterna blir kalla. Efter de första frostnätterna är boet i praktiken tomt.

Är bålgetingar farliga?

Nej, inte för den som inte är allergisk och håller avstånd till boet. Ett bålgetingstick är inte farligare än ett stick av vanlig geting. Riskerna gäller allergiker och den som får många stick på en gång, och nästan alltid uppstår de vid boet.

Är bålgetingar aggressiva?

Nej. En bålgeting på jakt eller vid fallfrukten flyger hellre undan än sticker. Vid boet försvarar samhället sig, och kommer du för nära kan flera bålgetingar gå till angrepp.

Ofta varnar de först genom att knäppa med käkarna eller flyga upp framför dig. Backa då lugnt undan. Slå inte efter dem och spring inte. Stick kommer av snabba rörelser och skakningar nära boet, till exempel från en gräsklippare eller en häcksax.

Vad händer om du blir stucken av en bålgeting?

Det gör ont direkt, en brännande smärta som många beskriver som värre än ett getingstick. Runt ett litet hål i huden kommer rodnad, klåda och svullnad, som ofta växer under det första dygnet och går ned inom några dagar.

Det som ibland kallas bålgetingbett är nästan alltid ett stick. Käkarna är kraftiga, men mot människor använder bålgetingen gadden. Gadden fastnar inte i huden som biets, så samma bålgeting kan sticka flera gånger.

Kyl stickstället med något kallt och håll kroppsdelen stilla och högt. Ring 112 direkt om du blir stucken i munnen, svalget eller ögat, får symtom i hela kroppen, tidigare har reagerat allergiskt på stick, eller om ett litet barn eller en äldre person får många stick på en gång. Har du frågor kan du ringa Giftinformationscentralen, 010-456 67 00.

Är bålgeting giftigare än vanlig geting?

Nej. Giftet är av samma slag som vanliga getingars och inte starkare. Sticket kan kännas mer eftersom bålgetingen är större.

Myten om att några få bålgetingstick kan döda en människa eller en häst stämmer inte. Farliga är allergi och ett mycket stort antal stick på en gång.

Bålgetingstick och allergi

Den som är allergisk mot getingstick bör vara lika försiktig med bålgetingar. Giftet är likartat, och en allergisk reaktion kan komma efter ett enda stick.

Svullnad som sprider sig långt från stickstället och sitter kvar i flera dagar kallas stor lokal reaktion. Den är obehaglig men oftast inte farlig. Svullnad i ansiktet eller halsen, andningssvårigheter och yrsel kan vara tecken på allergisk chock. Ring då 112 direkt.

Är bålgeting fridlyst i Sverige?

Nej, bålgetingen är inte fridlyst i Sverige. Den finns inte bland de fridlysta arterna i artskyddsförordningen, och du får ta bort ett bålgetingbo på din egen tomt.

Missförståndet kommer troligen från att bålgetingen stod på den svenska rödlistan över hotade arter fram till år 2000. Sedan dess har arten blivit vanlig igen, och i rödlistan 2025 bedöms den som livskraftig. En art på rödlistan är inte automatiskt fridlyst. Rödlistan är en bedömning av hur arten mår, och den är ingen lag.

Du får alltså döda bålgetingar och ta bort boet. Ett bo som inte är i vägen gör ändå mer nytta än skada, eftersom bålgetingen håller nere flugorna i trädgården.

Så minskar du risken att utsättas för bålgetingar

Håll avstånd till boet och låt det vara. Bålgetingar som får vara i fred sticker nästan aldrig. Resten handlar om kvällarna och trädgården:

• Sätt insektsnät i fönster och dörrar. Bålgetingen flyger på kvällen och dras till ljus, så nät i sovrummet gör mest nytta.
• Släck utebelysningen nära fönster och dörrar på sensommarkvällar.
• Plocka upp fallfrukt i augusti och september. Den lockar både bålgetingar och vanliga getingar.
• Titta i holkar och uthus i maj. Ett nystartat bo med bara drottningen är lätt att hantera. Ett fullt bo i augusti är det inte.
• Klipp inte gräs, såga inte och rensa inte buskar tätt intill ett bo du vet om.

Getingfällor fångar enstaka getingar men påverkar inte boet.

När bålgetingboet måste bort

Vill du få bort bålgetingar vid huset är det boet som måste bort, eftersom nya bålgetingar kommer så länge det finns kvar. Boet behöver bort om det sitter i huset, i en vägg, vid en entré eller en uteplats, eller om någon i familjen är allergisk.

Ta inte bort ett bålgetingbo själv. Det sitter ofta högt eller dolt, och stör du det kan många bålgetingar ge sig på dig samtidigt. Spraya inte och täpp inte till ett hål i väggen där bålgetingar flyger in. De letar sig då ut en annan väg, ibland in i huset. Ett bo som är i bruk går inte att flytta utan att hela samhället störs, och därför flyttar vi aldrig getingbon. När ett bo måste bort tar vår tekniker bort det.

En tekniker följer bålgetingarnas flygväg till boet och ser om det hänger fritt eller sitter inne i en vägg eller ett tak. Hur boet behandlas avgör teknikern efter var det sitter. Teknikerna har utbildning för arbete på hög höjd, så ett bo under nocken eller högt i ett träd är inget hinder.

Ring 010 280 44 10 så tar vi bort boet. Inspektionen är kostnadsfri, och du får ett fast pris innan vi börjar. Mer om arbetet finns på sidan om hur vi tar bort getingbon och bålgetingbon, och fler artiklar under getingar.