Vilka getingar finns i Sverige, vad äter de och hur länge lever de?

De flesta getingarter i Sverige ser du aldrig. De som bygger under takfoten, i väggen och i gräsmattan är två eller tre, och de följer samma kalender år efter år. Känner du kalendern vet du när ett bo kan få sitta kvar och när det behöver bort. Sitter det i väggen eller vid entrén tar vår getingsanering hand om det.

Fakta om getingar

Getingar är steklar, samma insektsordning som bin, humlor och myror. De känns igen på den smala midjan mellan mellankropp och bakkropp och på vingarna, som ligger hopvikta på längden längs kroppen när getingen sitter still.

Bara honorna kan sticka. Gadden är ett omvandlat äggläggningsrör, och den saknar hullingar. Därför kan en geting sticka flera gånger och överleva. Giftet består av aminer, peptider och proteiner och gör ont direkt.

Ett samhälle har tre sorters getingar: en drottning som lägger alla ägg, tusentals arbetare, som är honor utan egen avkomma, och på sensommaren hanar och nya drottningar. Hanarna känns igen på längre antenner och smalare bakkropp, och de har ingen gadd alls.

I södra Sverige, från Skåne upp till Småland och Öland, kallas getingar på dialekt ibland vispor.

Getingens livscykel

Ett getingsamhälle lever en enda sommar, och bara de unga drottningarna överlever vintern. Så ser året ut i Mellansverige:

Den vanliga getingen ligger sent. Den föder upp nya drottningar i augusti och september, ibland ännu senare, och en varm höst håller samhället igång långt in i oktober. Ett stort bo kan då rymma mer än 10 000 getingar.

Boet används aldrig igen. Varje ny drottning bygger ett eget nästa vår, gärna på en liknande plats.

Hur länge lever en geting?

En arbetare lever 3 till 5 veckor. Drottningen lever längst, upp till ett år.

Getingarna vid fönstret i oktober är de sista arbetarna från sommarens kullar. De lever så länge det är milt, men utan bo och larver klarar de sig inte många dagar.

När dör getingarna, och när vaknar de?

Samhället dör under hösten, de flesta arbetare i oktober och resten när frosten kommer. De parade drottningarna har då redan krupit undan i lövhögar, i springor i murket trä, i vedtravar, uthus eller på vinden, där de ligger stilla hela vintern.

De vaknar i april eller maj, när det blir varmt. En drottning som ligger i en vedtrave kan följa med veden in och vakna i vardagsrummet mitt i vintern. Det är ett ensamt djur utan bo och betyder inte att du har getingar i huset.

Vad äter getingar?

Vuxna getingar äter socker, och larverna äter kött. Arbetarna jagar flugor, fjärilslarver, spindlar och andra insekter, klipper av huvud, vingar och ben och flyger hem med mellankroppen, där det mesta proteinet sitter. De tar också kött från döda djur. Själva lever de av nektar, sav, honungsdagg från bladlöss och mogen frukt.

Larverna betalar tillbaka. De utsöndrar en söt vätska som arbetarna dricker, och enligt Nationalnyckeln täcker den en stor del av arbetarnas behov av kolhydrater.

Vid bordet söker sig getingarna till sött och till protein: saft, läsk, glass, öl, vin och cider, rått kött och rå fisk. Färgglada kläder med blommönster kan också locka dem närmare.

På vintern äter getingar ingenting. Arbetarna är döda, och drottningarna ligger stilla och lever på sitt fett. Deras första mat på våren är nektar från tidiga blommor som sälg och lönn.

Varför är getingar så aggressiva i augusti?

Larverna tar slut. Mot slutet av sommaren slutar drottningen lägga ägg, och när larverna är borta försvinner arbetarnas sockerkälla. Tusentals arbetare utan uppgift söker sig då till fallfrukt, läsk och glass.

Ilska har lite med saken att göra. Getingarna blir närgångna för att de är fler och hungrigare, och den som viftar klämmer lätt en geting mot armen eller får in den innanför kragen. Då sticker den.

När är getingar mest aktiva?

Varma, soliga eftermiddagar i augusti och september. Vanliga och tyska getingar flyger i dagsljus och är tröga en kall morgon. Bålgetingen är undantaget: den jagar också i skymningen och på natten.

Sticker getingar utan anledning?

Sällan. En geting sticker när den kläms, när du slår efter den eller när du kommer för nära boet. Arbetarna försvarar boet om du rör dig inom ett par meter från det, och ju större boet är, desto hårdare försvaras det.

Ett bo i marken är känsligast. Getingarna känner skakningar i marken, och en gräsklippare, en spade eller bara steg nära hålet kan få många att komma ut samtidigt. Ett bo under takfoten reagerar sällan på det sättet.

För de flesta gör ett stick ont några dagar. Hos en allergiker kan ett enda stick vara livshotande, och den som får många stick på en gång kan bli sjuk även utan allergi. Vet du att du är överkänslig ska du aldrig ta bort ett bo själv.

Vilken nytta gör getingar?

Getingar håller nere andra insekter och pollinerar blommor. Under en sommar fångar ett samhälle stora mängder flugor, fjärilslarver och andra insekter till larverna. Arbetarna tar det byte som är lättast att hitta, och därför slår de hårdast mot de arter som just då ökar, bland dem flera skadeinsekter i trädgården.

Drottningarna pollinerar vårblommorna, och arbetarna besöker blommorna på rosväxter som äpple, päron, plommon, körsbär, jordgubbar och hallon. Bin och humlor gör mer, men getingarnas roll som pollinatörer förbises ofta.

Getingar är också mat. Bivråkens ungar lever till stor del på getinglarver, och grävlingen gräver upp jordbon.

Ett bo som sitter där ingen går kan få sitta kvar. I november är det tomt.

Getingarter i Sverige

I Sverige finns 50 getingarter: tolv sociala getingar, 37 ensamlevande lergetingar och en pappersgeting, som också lever i samhällen men bygger små öppna bon. Alla hör till familjen getingar. De tolv sociala delas i tre släkten: bålgetingen, som är ensam i sitt, sju långkindade getingar och fyra jordgetingar. Tre av de tolv är snyltgetingar som tar över andra arters bon och aldrig bygger egna.

Fem av de sociala arterna möter du vid hus och i trädgårdar. Vanlig geting och tysk geting är de vanligaste, och det är de två som söker sig till maten. Enligt Nationalnyckeln står de för nästan alla getingstick i Norden. De långkindade getingarna bygger fritt hängande bon och bryr sig sällan om människors mat.

Vanlig geting, arbetare 11 till 14 mm

Vanlig geting, drottning 16 till 19 mm

Tysk geting, arbetare 12 till 16 mm

Bålgeting, arbetare 18 till 24 mm

Bålgeting, drottning 25 till 35 mm

Enkrona 19,5 mm

Olika getingar i Sverige och hur du känner igen dem

De olika sorters getingar du ser vid huset skiljs åt på ansiktet, färgen och var de bygger bo. Tabellen visar de sex typer av getingar som är vanligast i Sverige.

Små getingar som flyger ensamma kring en tegelvägg eller en vedbod är oftast ensamlevande lergetingar. De har inget samhälle att försvara och sticker nästan aldrig.

Bålgetingen är Smålands landskapsinsekt och den största getingen i Sverige.

Vanlig geting eller tysk geting?

Titta på ansiktet. Den vanliga getingen har ett svart ankarformat märke mitt på den gula munskölden, tyskgetingen oftast tre små svarta prickar. Märket syns bäst på en geting som sitter still, på fallfrukt eller död i fönstret.

I skala

Vanlig geting

Tysk geting

Ansiktet

Vanlig geting Ett svart ankarformat märke på den gula munskölden

Tysk geting Oftast tre små svarta prickar på munskölden

Storlek

Vanlig geting Arbetare 11 till 14 mm, drottning 16 till 19 mm

Tysk geting Arbetare 12 till 16 mm, drottning 17 till 20 mm

Boets hölje

Vanlig geting Gulbrunt, i skal som liknar musselskal

Tysk geting Grått

Bygger

Vanlig geting Mark, väggar, vindar, under tak

Tysk geting Mark och väggar

Vid bordet

Vanlig geting Ja, mest i augusti och september

Tysk geting Ja, mest i augusti och september

Jämför i tabell

	Vanlig geting	Tysk geting
Ansiktet	Ett svart ankarformat märke på den gula munskölden	Oftast tre små svarta prickar på munskölden
Storlek	Arbetare 11 till 14 mm, drottning 16 till 19 mm	Arbetare 12 till 16 mm, drottning 17 till 20 mm
Boets hölje	Gulbrunt, i skal som liknar musselskal	Grått
Bygger	Mark, väggar, vindar, under tak	Mark och väggar
Vid bordet	Ja, mest i augusti och september	Ja, mest i augusti och september

Har du ett bo spelar arten liten roll. Båda sticker och bygger stora samhällen, och boet tas om hand på samma sätt.

Finns sammetsgetingen i Sverige?

Nej, inte i september 2026. Den asiatiska bålgetingen, som också kallas sammetsgeting, kom till Frankrike 2004, troligen med en last krukor från Kina, och sommaren 2025 hittades en individ i Danmark, men i Sverige finns inget bekräftat fynd. Tror du att du har sett en, fotografera den och rapportera fyndet i Artportalen. Hur du skiljer sammetsgetingen från vår egen bålgeting står i artikeln om bålgeting.

Geting, bi, humla eller blomfluga?

En geting är slät, blank och klargul med en tydlig midja. Bin och humlor är håriga, och blomflugan har bara ett par vingar. Det är blomflugorna som oftast tas för getingar, eftersom många av dem är randiga i gult och svart och gärna står still i luften framför dig.

Vilken har du hittat?

• Vanlig geting

  Vespula vulgaris

  Slät och blank, klargul och svart, tydlig midja. Vingarna ligger hopvikta längs kroppen.

• Honungsbi

  Apis mellifera

  Brunaktig och lätt hårig, utan skarp gul färg. Gadden har hullingar och fastnar.

• Humla

  Bombus spp.

  Rund och tätt hårig, ofta med gula, vita eller röda band. Flyger tungt och lugnt.

• Blomfluga

  Syrphidae

  Gul och svart men med ett enda par vingar, stora ögon och korta antenner. Står still i luften. Kan inte sticka.

Jämför i tabell

	Geting	Honungsbi	Humla	Blomfluga
Kroppen	Slät och blank, smal midja	Brunaktig, lätt hårig	Rund och tätt hårig	Slät, ofta platt bakkropp
Färg	Klargul och svart	Brun och mattgul	Svart med gula, vita eller röda band	Gul och svart eller brun
Vingar	Två par, vikta på längden längs kroppen i vila	Två par	Två par	Ett par. Står still i luften
Antenner	Långa, knäböjda	Knäböjda	Knäböjda	Korta
Storlek	Arbetare 11 till 14 mm	Ungefär som en geting	Arbetare 9 till 16 mm, drottningar 14 till 24 mm	8 till 16 mm
Sticker	Ja, flera gånger	Ja, en gång. Gadden fastnar och biet dör	Kan, men gör det sällan	Nej

Var bygger getingar bon?

I torra, skyddade hålrum där de får vara ifred: under takfoten, i väggen, på vinden och i marken. Drottningen väljer plats i april eller maj, och sedan växer boet hela sommaren.

Boet är gjort av trä. Getingarna gnager fibrer från grånat och murket trä, gärna omålade staket, stolpar och trädgårdsmöbler. Spåren syns som ljusa streck, 2 till 5 mm breda och ett par centimeter långa. Fibrerna tuggas med saliv till pappersmassa som läggs i remsor, och därför blir boets yta randig i grått, gult och brunt.

Inuti hänger kakor med sexkantiga celler i flera våningar, med öppningen nedåt och sammanhållna av pelare. Runt dem ligger ett hölje i många skikt som isolerar, och getingarna håller omkring 30 grader i boet oavsett var det sitter. Ett bo som är stort som en pingisboll i juni kan vara stort som en fotboll i augusti.

Hur du bedömer om du kan ta bort ett getingbo själv står i en egen artikel.

Vanliga platser för getingbon

• Under takutsprång och takpannor. Den vanligaste platsen vid hus. Boet sitter ofta dolt i ett hörn eller en glipa.
• På vinden och i förråd. Varmt, torrt och ostört.
• I fasaden. Getingarna kryper in genom springor i panelen eller genom ventiler och bygger inne i väggen, bland isoleringen.
• I marken. Jordgetingar är för det mesta vanliga eller tyska getingar som har byggt i en gammal sorkgång, i komposten eller under altanen.
• I träd och holkar. Här bygger framför allt bålgetingen, i ihåliga träd, uthus och fågelholkar.

Olika arter bygger på olika sätt

Vanlig geting och tysk geting bygger dolt, i marken, i väggar eller under tak. Hittar du boet kan färgen säga vilken av dem det är: den vanliga getingens hölje är gulbrunt och byggt av skal som liknar musselskal, tyskgetingens är grått.

Takgetingen och de andra långkindade getingarna gör fritt hängande grå bon i buskar, under takfoten och på vindar. Rödbandad geting bygger ofta delvis under markytan. Bålgetingen gör de största bona, av brunt, skört papper och öppna nedtill.

Tecken på att du har ett getingbo nära

• Getingar flyger in och ut på samma ställe i väggen, taket eller marken.
• Det surrar eller knastrar i väggen, mest soliga dagar.
• Getingarna samlas vid ett visst takhörn, ett fönster eller i garaget.

Vet du inte var boet sitter, följ getingarnas flygväg på avstånd en solig eftermiddag. När du har hittat det, gå inte närmare än ett par meter.

Så förebygger du getingar och getingbon

Gör huset ointressant för en drottning på våren, och ta bort det som lockar på sensommaren. Det är två olika jobb med några månader emellan.

Täta håligheter i fasad och tak

• Täta springor och hål där en drottning kan krypa in.
• Sätt nät för ventiler, rörgenomföringar och öppningar i takfoten.
• Gå igenom vind, uthus och garage i mars och tidigt i april, innan drottningarna har valt plats.

Håll rent runt huset

• Plocka upp fallfrukt.
• Rengör grillen och torka av utemöblerna efter maten.
• Ha soporna i kärl med tätt lock.

Så håller du getingarna borta från bordet

Täck mat och glas, och drick aldrig läsk direkt ur burken utomhus i augusti. Torka av små barn om munnen efter glass och saft. Kommer en geting, sitt still och låt den flyga vidare.

En liten bit kött eller fisk på en tallrik en bit bort drar getingarna från bordet.

Sätt upp en attrapp av getingbo

En attrapp ska få drottningen att tro att platsen redan är upptagen. Effekten är osäker, men den gör ingen skada. Häng upp den i april eller maj vid altanen, garaget, en dörr eller förrådet.

Använd getingfällor i tid

Getingfällor gör mest nytta tidigt på säsongen, när en fångad drottning är ett bo mindre. Senare på sommaren fångar de arbetare, och boet påverkas inte. Häng fällorna i utkanten av tomten, så att getingarna dras dit och bort från uteplatsen. Saft och öl fungerar som bete, kött eller fisk också.

När bör du ta hjälp med ett getingbo?

När boet sitter där du inte kommer åt det, eller när någon i hushållet är allergisk. Ett litet bo i maj eller juni klarar du ofta själv. Från juli är det större och försvaras hårdare.

Du bör ta hjälp om

• boet sitter i väggen, under takpannorna, i skorstenen eller någon annanstans där du inte når det;
• någon i hushållet är allergisk mot getingstick;
• boet är stort och getingarna många;
• du är osäker på arten, till exempel om det kan vara bålgeting;
• du har provat fällor eller getingmedel utan att det har hjälpt.

Spraya aldrig in i ett hål i väggen och täpp inte igen det. Då letar sig getingarna ut en annan väg, ibland in i huset.

Så tar Begone bort boet

Vilken behandling som passar avgör teknikern efter var boet sitter. Högt upp arbetar teknikerna med fallskydd. Hur vi tar bort getingbon i väggen, under takpannor och i marken står på tjänstesidan.

Hur blir man av med getingar?

Genom boet. Getingar vid bordet kan du locka undan med ett bete en bit bort, men så länge boet finns kommer nya. Gör rätt sak vid rätt tid på året:

Fler artiklar om bon, bålgetingar och att göra själv finns bland alla artiklar om getingar.

Osäker på om du klarar boet själv?

Ring 010 280 44 10, vardagar 08 till 17, och beskriv var boet sitter och hur stort det är. Då får du veta om det är något du klarar själv eller om en tekniker ska komma.