Matmal – Har du hittat kryp i skafferiet?

Om du har hittat larver i skafferiet rör det sig förmodligen om matmal, är det istället baggar du hittat bör du istället läsa om mjölbaggar här.

Vid händelse av att du funnit livsmedel angripet av larver i ditt kök är risken stor att det rör sig om indisk mjölmott eller kvarnmott. Vi kommer gå igenom båda i detalj, men innan vi gör det skall vi gå igenom vad ett angrepp av matmal innebär:

Olika arter matmal angriper olika typer av livsmedel och det är inte sällan vi kan utgå från det angripna livsmedlet när vi vill ta reda på vilken typ av mal det rör sig om. Vanligt återkommande arter matmal är t.ex. mjölmott, majsmott, humlemott, kolmott och kakaomott. Och de livsmedel som löper störst risk att bli angripet (och bör undersökas först vid misstanke om matmal i skafferiet) är spannmål, mjöl, müsli, ris, choklad torkad frukt, och kryddor.

Du känner igen angripet livsmedel genom att du noterar spunna trådar från larver, spillning eller en begynnande mögeltillväxt i dessa. Om du helt enkelt inte ser larverna i livsmedlet direkt. Om du misstänker att du kan ha matmal hemma, men inte hittar några visuella tecken kan du även leta efter den odör som uppstår som konsekvens av ovanstående.

Under optimala förutsättningar kan vissa typer av matmal lägga upp till 800 ägg som alla kläcks inom loppet av tre dygn, något som eskalerar ett skadedjursangrepp i väldigt högt tempo om matmalen inte bekämpas direkt. Dessa äggs läggs ofta i angripet livsmedel eller i nära anslutning t.ex. i springor och glipor i skafferiet.

Indisk mjölmott eller kvarnmott – vilken matmal är I ditt skafferi?

Indisk mjölmott (Plodia Interpunctella)

• Utseende: Yttersta delen av framvingen är brunröd med svarta streck medans den inre delen av framvingen är i en ljusare nyans av gulvit.
• Storlek: 7-9 mm lång med 14-22mm vingbredd.
• Larver: Beroende på föda kan larvens kropp skifta mellan en röd, gulvit eller grönaktig nyans. Huvudet är alltid brunt.

Indisk Mjölmott kan förekomma utomhus under vår och sommarperioder, men återfinns nästan uteslutande inomhus där den kommit in via inhandlade livsmedelsprodukter.

Väl inomhus hittas den som övrig ohyra i skafferiet oftast i förpackningar vars angripna innehåll kan ha utvecklat en mögeltillväxt.

Den indiska mjölmotten kan lägga upp till 500 ägg åt gången, äggen läggs i rader i nära anslutning till larvernas föda. Hur snabbt äggen kläcks beror på omgivningen, värme och fuktighet i synnerhet. I ett snabbare scenario kläcks äggen från indisk mjölmott inom tre dygn men tar vanligtvis upp till en vecka under de förutsättningar som finns i ett svenskt inomhusklimat.

• Larver till Indisk Mjölmott lever på b.la. spannmål, spannmålsprodukter, torkad frukt, kryddor även choklad kan förekomma.

Kvarnmott (Ephestia Kuehniella)

• Utseende: Helt grå eller brungrå framvingar med vita skuggade markeringar.
• Storlek: 7-9 mm lång med 17-28 mm vingbredd
• Larver: Nyansen på kroppen kan variera mellan skär och grönaktig beroende på intaget av föda, huvudet är alltid brunt.

Kvarnmott förekommer uteslutande inomhus där de liftat in med hjälp av livsmedelsprodukter från handeln.

Väl inomhus kan de föröka sig väldigt snabbt, en hona lägger 50-800 ägg som kläcks inom loppet av 11 dygn i vårt svenska inomhusklimat. Larverna från de kläckta äggen är de skadedjur som angriper våra hem och livsmedelsprodukterna i dem. Du hittar vanligtvis dessa mottlarver när de spinner trådar i våra produkter och livsmedel placerade i skafferiet eller när du ser en begynnande mögeltillväxt som konsekvens av dess angrepp.

Tiden det tar för en larv att bli en mottfjäril varierar beroende på hur fördelaktig omgivningen är. I ett svenskt inomhusklimat med tillgång till föda är detta en process som tar ca 60-100 dagar. Väl fullvuxen drar sig larven till små springor, håligheter eller vrår i skafferiet där den förpuppas i väntan på att utvecklas till en mottfjäril. När larven slutligen når fjärilsstadiet är den redo att föröka sig och lägger sina ägg bara ett fåtal timmar senare.

• Larver till kvarnmott lever på b.la. spannmål, spannmålsprodukter som mjöl, kakor, kex såväl som hundmat, nötter, frön och choklad.

Bekämpning av matmal – så blir du av med indisk mjölmott & kvarnmott

Om mal angriper ditt livsmedel är det av största vikt att bli av med matmalen så snabbt och effektivt som möjligt. Detta gör du genom att säkerställa att alla angripna ytor och produkter är fria från ägg, larver och de mottfjärilar som kan finnas kvar. I händelse av att en mottfjäril överlever och de livsmedel som återfinns i skafferiet inte är förseglade kan i värsta fall angreppet fortsätta med hundratals nya larver.

Bekämpning av indisk mjölmott och kvarnmott

1. Identifiera och kasta samtliga livsmedel tillsammans med övriga produkter där du kan se tydliga angrepp av mal. Säkerställ att samtliga förpackningar och soppåsar med livsmedel är förslutna innan du kastar dem.
2. Livsmedel utan tydliga tecken på livsmedelsmal kan tillagas direkt eller förvaras minst tre dygn i frysen innan de återigen är säkra att förvara i skafferiet. Detta då både värmen och kylan skulle avdöda eventuella ägg, larver och mottfjärilar som kan ha förbisetts.
3. Använd förslutna påsar och förpackningar till dina livsmedel i skafferiet. Detta är viktigt för att säkerställa att de som kan ha förbisetts inte har någon tillgång till föda och för att förhindra framtida angrepp av mal.
4. Dammsug och våttorka alla angripna ytor, förslut sedan dammsugarpåsen och kasta denna direkt.
5. Efter avslutad städning kan insektsmedel användas mot de larver, mal och mott som kan finnas kvar i svårtåtkomliga skrymslen och vrån.

Efter du utfört samtliga steg i denna bekämpningsprocess kan en matmalfälla användas för att överblicka situationen. Om du ser att mal fastnar i fällan behöver du på nytt genomföra alla tidigare steg.

Efter ca 30 dagar bör denna process genomföras på nytt för bästa resultat.

Om du genomfört samtliga steg utan att bli av med matmalen bör skadedjursbekämpare kontaktas för att få bukt på angreppet. Har du matmal hemma och behöver hjälp? Kontakta oss direkt genom att fylla i formuläret eller ringa oss på 076-222 58 28.

Förebyggande åtgärder mot matmal

Lämna inte smulor och spill i köket, torka upp detta direkt.

Inspektera högriskprodukter från handeln innan du flyttar in dem i skafferiet, spannmålsprodukter, torkad frukt och nötter mm.

Förvara livsmedel i slutna kärl av glas eller plast.

Malfällor – fällor mot matmal, fungerar dem?

Många gånger kommer vi skadedjursbekämpare i kontakt med privatpersoner som köpt både det ena och de andra som är verkningslöst i kampen mot skadedjur. De har då istället för att lösa problematiken låtit angreppet fortgå en längre tid helt i onödan innan de slutligen behöver ge upp och kontakta oss för att bli av med angreppet.
Med det sagt tillhör inte malfällor de skadedjursprodukter som är verkningslösa, tvärtom!

Malfällor är en av de produkter vi gladeligen kan rekommendera för att begränsa ett malangrepp.

Malfällor fyller egentligen två funktioner, primärt att förhindra hon och han-malen att para sig vilket kan vara skillnaden mellan noll och hundratals ägg.

Och den sekundära funktionen, att indikera statusen över ett pågående malangrepp. När du har bekämpat malen kan du sätta upp dessa malfällor för att följa utvecklingen. Fortsätter du fånga hanmalar indikerar det på att angreppet inte är över och malen behöver bekämpas på nytt. Och tvärtom, om malfällorna inte fångat något kan de indikera att malangreppet lider mot sitt slut. Även om fångsten i malfällan inte är ett definitivt svar är det ett behjälpligt redskap i kampen mot malen.

Malfällor fungerar genom att samtliga malfällor innehåller feromon från honmalen, dessa fällor monteras i anslutning till ett angrepp och kommer där locka till sig de hanmalar som är redo att para sig. Resultatet av detta är att hanmalen fastnar och avdödas i fällan istället för att para sig med en hona.

Vi rekommenderar följande malfällor mot matmal

https://butik.begone.se/produkt/matmalfalla-2-pack-natural-control/

https://butik.begone.se/produkt/mottlock-klisterfalla/