Hur stor blir en brunråtta och hur håller du den borta?

Vad är en brunråtta?

Brunråttan, Rattus norvegicus, är en gnagare som lever nära människor i hela världen och är den råtta du med största sannolikhet möter i Sverige. Den kallas ibland vanlig råtta. Den trivs där det finns mat, vatten och skydd: i avlopp, under byggnader, i komposter och vid soprum.

Brunråttan är marklevande och en god simmare. Den gräver gångar i jorden och håller sig helst i husets nedre delar, till skillnad från svartråttan, som klättrar och i dag räknas som nationellt utdöd i Sverige. Har du råttor hemma eller i fastigheten gör vi råttbekämpning med tätning, och i artikeln om råttor finns mer om råttor i allmänhet.

När kom brunråttan till Sverige?

På 1790-talet, med båtlaster. Arten kommer från nordöstra Asien och spreds västerut med handel och fartyg; England nådde den på 1730-talet. Det latinska namnet betyder norsk råtta. En naturforskare gav den namnet på 1700-talet i tron att den hade kommit med fartyg från Norge.

Två råttarter har levt i Sverige, brunråttan och svartråttan. Svartråttan kom flera hundra år tidigare, men den större brunråttan trängde undan den, och i dag räknas svartråttan som nationellt utdöd här. Hur de två arterna och mössen skiljer sig åt står i artikeln om råttor i Sverige.

Andra namn är vandrarråtta och kloakråtta, och i vardagligt tal säger många bara brun råtta. Tamråttan i buren hemma och laboratorieråttan är båda domesticerade brunråttor.

Brunråttans storlek och utseende

Brunråtta 20 till 27 cm

Husmus 7 till 10 cm

Linjal 30 cm

En vuxen brunråtta är 20 till 27 cm lång från nos till svansrot. Svansen är 17 till 23 cm, alltså något kortare än kroppen, så hela djuret mäter omkring 40 till 50 cm. Vikten ligger oftast på 200 till 500 gram. Hanarna är större och tyngre än honorna.

Hur stor kan en brunråtta bli? De största hanarna närmar sig 30 cm utan svans och kan väga runt 900 gram. En råtta på ett kilo är mycket ovanlig. När någon beskriver en råtta som stor som en katt är det oftast svansen som lurar ögat, eftersom den står för nästan halva längden.

Pälsen är gråbrun eller brun på ryggen och ljusare grå på buken. I ett dåligt upplyst källarutrymme ser bruna råttor ofta helt grå ut, och många kallar dem grå råttor. Det finns också svarta brunråttor. De är ovanliga men förväxlas lätt med svartråttan, och då är det formen som avgör: trubbig nos, små öron tätt intill huvudet och en tjock, fjällig svans som är kortare än kroppen.

Brunråttans livscykel

Brunråttan förökar sig snabbt och lever kort. Ett par råttor under en altan kan bli flera tiotal på några månader, och ändå dör de flesta av dem inom sitt första år.

Hur snabbt förökar sig brunråttan?

En brunråttehona kan få 3 till 6 kullar per år med i genomsnitt 7 till 8 ungar i varje. Dräktigheten är ungefär 3 veckor, och honan kan bli dräktig igen strax efter att hon har fött. Både honor och hanar blir könsmogna vid ungefär 3 månader, så ungarna från vårens kullar kan själva få ungar samma höst.

Takten styrs av maten. Så länge råttorna har gott om föda och ett skyddat bo fortsätter honorna att få kullar, också mitt i vintern inne i ett hus, och ett bestånd krymper sällan av sig självt.

Hur länge lever en brunråtta?

De flesta brunråttor i det fria lever mindre än ett år. Ungefär 95 procent dör varje år, av brist på mat och skydd, strider med andra råttor, rovdjur och bekämpning. En tamråtta, som ju är samma art, lever oftast 2 till 3 år och kan bli omkring 4.

Så ser en brunråttunge ut

En unge av brunråtta känns igen på proportionerna: stort huvud, stora bakfötter och trubbig nos på en liten kropp, och svansen är tjock vid roten.

Ungarna föds nakna och blinda och väger 5 till 6 gram. Vid 3 veckor äter de fast föda och gör korta turer utanför boet. De är då ungefär lika stora som en vuxen husmus, och det är i den åldern de brukar synas första gången. Vid 6 veckor klarar ungen sig själv och mäter 10 till 12 cm utan svans. Vid 10 veckor är den runt 15 cm.

Husmusen är smäckrare än en råttunge av samma storlek, med spetsig nos, stora tunna öron och tunn svans. Utomhus förväxlas ungen ibland med skogsmus eller åkersork. Hittar du en unge i källaren ligger boet oftast där eller alldeles intill, för ungar i den åldern går inte långt.

Är det en brunråtta?

• Brunråtta

  Rattus norvegicus

  Trubbig nos, små öron, tjock svans som är kortare än kroppen. Ungen har stort huvud och stora bakfötter.

  20 till 27 cm utan svans

• Svartråtta

  Rattus rattus

  Spetsig nos, stora tunna öron, smal svans som är längre än kroppen. Nationellt utdöd i Sverige enligt rödlistan.

  16 till 22 cm utan svans

• Husmus

  Mus musculus

  Smäcker, spetsig nos, stora öron, ljusbrun med vit undersida, tunn svans som är mörk runt om och något kortare än kroppen.

  7 till 10 cm utan svans

• Skogsmus

  Apodemus spp.

  Stora ögon och öron, långa bakben, gråbrun till gulbrun rygg och vit buk med skarp gräns, tvåfärgad svans.

  8 till 13 cm utan svans

• Åkersork

  Microtus agrestis

  Rund kropp, trubbig nos, små öron som nästan döljs i pälsen, gråbrun med gråvit buk, kort svans, ungefär en tredjedel av kroppen.

  8 till 13,5 cm utan svans

Var bor brunråttan?

Nära vatten, mat och ett skyddat bo. I städer lever brunråttan gärna i avloppssystemet och tar sig in i byggnader via trasiga rör, golvbrunnar och i sällsynta fall toalettstolen, något vi går igenom närmare under råttor i avlopp.

Utomhus gräver den bon under altaner, bodar, trappor och plattor, i slänter, vedtravar och komposter. Inomhus håller den till i källare, krypgrunder, bjälklag och väggar längst ned i huset. Den klättrar i rör och på skrovliga väggar, men sämre än svartråttan, och en brunråtta på vinden är ovanlig.

I en villaträdgård syns bohålen oftast vid komposten, under altanen eller längs husgrunden. Hur du känner igen och håller undan råttor i trädgården står i en egen artikel.

Ett hål på ungefär 2 cm räcker, alltså en tumme brett. In kommer den genom springor vid rörgenomföringar, trasiga ventilationsgaller, glipor under dörrar och skador i grunden, samma vägar som råttor i huset oftast tar.

Vad äter brunråttan?

Brunråttans föda är nästan allt den hittar, men den föredrar mat med mycket fett, protein och kolhydrater: spannmål, frön, kött, fisk, matavfall och djurfoder. Den tar också insekter, sniglar, fågelägg och fallfrukt.

En vuxen brunråtta äter omkring 25 gram om dygnet, ungefär en tiondel av sin vikt, och behöver dricka varje dag. Tio råttor i ett förråd äter alltså upp ett kilo spannmål på fyra dagar. Det de smutsar ned med urin och spillning är ofta mer än det de äter.

Hur lever brunråttan och vilka spår lämnar den?

Brunråttan är mest aktiv på natten och lever i grupper med en tydlig rangordning. Den undviker nya föremål i sin omgivning de första dagarna, och därför kan en fälla stå en tid innan den ger resultat. Varje natt följer den samma vägar, ofta tätt längs väggar.

Är brunråttan aggressiv? Mot människor är den skygg och flyr hellre än den anfaller, men den biter när den trängs in i ett hörn eller hålls fast. Mot främmande råttor är gruppen hårdare. Den försvarar boet och kan döda inkräktare.

Framtänderna växer hela livet, och råttan gnager på trä, plast, isolering och kablar för att hålla dem nere.

Själva råttan ser du sällan. Spåren hittar du oftare:

• spillning på 1 till 2 cm, ofta i samlingar längs väggar;
• gnagmärken på lister, dörrar, förpackningar och kablar;
• mörka, feta märken längs väggar där pälsen har strukit mot ytan;
• hål i marken, cirka 6 till 9 cm breda, med upptrampade stigar mellan hålen;
• krafsande eller tassande ljud i väggar och bjälklag på kvällar och nätter;
• en stickande lukt av urin i slutna utrymmen.

Vilka skador gör brunråttan?

Brunråttan gnager på kablar, rör och isolering, smutsar ned mat och lämnar lukt efter sig. Skadorna växer ju längre råttorna får vara kvar, och oftast handlar det om det här:

• Kablar. Gnagda elkablar i hus och bilar kan ge kortslutning och i värsta fall brand.
• Rör och avlopp. Gnag på plaströr och trasiga avlopp ger läckor och fukt, och fukt i en konstruktion kan i sin tur ge mögel.
• Isolering och byggnadsdelar. Råttor gräver gångar i isoleringen, gnager på trä och undergräver plattor och trappor.
• Lukt. Urin och spillning i bjälklag och väggar luktar tills materialet är sanerat eller utbytt.
• Mat och foder. För en livsmedelsverksamhet räcker ett spår av råtta i förrådet för att varor ska kasseras.

Brunråttan kan sprida smitta, till exempel salmonella och leptospiros, via urin, spillning och förorenad mat. Använd handskar när du tar bort spillning, undvik att virvla upp damm och tvätta händerna efteråt.

Så blir du av med brunråttor

Stäng vägarna in och ta bort det som lockar. Fällor minskar antalet råttor, men utan tätning kommer nya in samma väg. Arbeta i den här ordningen.

1. Steg 1: Leta reda på vägarna in

   Följ spillning, gnagmärken och stigar till stället där råttorna kommer in. Titta extra noga vid rörgenomföringar, ventiler, grunden och golvbrunnar. En ficklampa som lyser snett längs golvet gör fettmärken och spillning lättare att se.

2. Steg 2: Ta bort det som lockar

   Förvara mat, djurfoder och fågelfrö i tättslutande kärl av plast eller metall. Håll sopkärlen stängda, lägg inga matrester i komposten och plocka upp fallfrukt och spill under fågelbordet.

3. Steg 3: Fånga råttorna som redan är inne

   Slagfällor är det säkraste för en privatperson. Ställ dem längs väggarna där spåren finns, vinkelrätt mot väggen med betet närmast, och räkna med några dagar innan råttorna vågar gå på dem. Artikeln om råttfällor går igenom typerna.

   Råttgift får du inte använda själv. Inga rått- eller musmedel är godkända för privatpersoner i Sverige, och en råtta som dör i en vägg kan lukta länge. Vi använder gift främst vid akuta lägen eller stora bestånd, och då alltid i låsta betesstationer. Regler och risker står i artikeln om råttgift.

4. Steg 4: Täta när råttorna är borta

   Täta hål och springor med material som råttan inte gnager igenom: stålull, metallnät, plåt eller cementbruk. Byt trasiga ventilationsgaller. Fogskum räcker inte ensamt, eftersom råttan gnager sig igenom det.

5. Följ upp i två veckor

   Titta till fällorna varje dag och sopa bort gammal spillning, så syns det om det kommer ny. Kommer det varken ny spillning eller nya gnagmärken på två veckor har du troligen stängt rätt väg.

Så förebygger du angrepp av brunråtta

Gå igenom huset en gång om året, gärna i september eller oktober innan råttorna söker sig in mot värmen. Börja nerifrån.

Täta springor och genomföringar för rör och kablar i grunden och fasaden, och sätt finmaskigt metallnät för ventilerna. Byt trasiga golvbrunnar och plugga gamla avlopp som inte används. Har råttorna kommit upp ur avloppet förut är en råttspärr i avloppsröret värd att överväga.

När behöver du hjälp med brunråttor?

Ring när du har råttor inomhus, när spåren kommer tillbaka fast du har fångat och tätat, eller när du inte hittar vägen in. Kommer råttorna från avloppet sitter felet oftast under golvet eller i marken, och det går sällan att laga själv.

Vi börjar med en kostnadsfri inspektion. Teknikern letar reda på var råttorna kommer in och vad som lockar dem, och du får ett fast pris innan vi börjar. Godkänner du priset på plats kan teknikern oftast börja direkt. Grunden är tätning och fällor, eftersom tätning oftast är det mest kostnadseffektiva.

Våra mekaniska fällor följer vi digitalt, och vi erbjuder tömning. De är ett effektivt och miljövänligt alternativ till betesstationer och betongstationer. Där det inte går att täta, till exempel i en trädgård, arbetar vi med det som lockar råttorna och kan ställa ut fällorna i förebyggande syfte.

Kommer råttorna från avloppet monterar vi råttspärr och ser till att ledningen filmas, pluggas och lagas där den är skadad.

Vi arbetar i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Ring 010 280 44 10, vardagar 08 till 17, så bokar vi en tid.