Skyddsjakt på duvor, måsar och kråkfåglar som gör skada

Vad som avgör om skyddsjakten löser problemet

Skyddsjakt är jakt för att förhindra skada. Alla vilda fåglar i Sverige är fredade, också tamduvan, och skyddsjakt är undantaget som låter den som har jakträtten jaga ändå. Om undantaget går att använda på er plats, och om jakten tar bort problemet, avgörs av tre saker.

Jakten tar bort fåglarna som finns där nu, inte skälet till att de kom. En plats med tak över huvudet, mat, värme eller boplats lockar nya fåglar när de gamla är borta. Tamduvan kan häcka under stora delar av året, så en flock som har boplats inne i en lokal växer också utan tillskott utifrån, och måsar och trutar söker sig gärna tillbaka till samma tak år efter år. Därför bedömer vi först om fågelsäkring räcker. När jakten behövs kombinerar vi den med fågelsäkring med nät, piggar och vajer, som stänger platserna där fåglarna landar och bygger bo. Jakten gör sin nytta där skydden inte når hela vägen, som på stora öppna ytor, under skärmtak och innanför portar som står öppna hela arbetsdagen.

Arten och platsen avgör om jakten kräver beslut. Tretton arter, bland dem tamduva, kaja, kråka, skata och fiskmås, får jagas året om i en anläggning utan beslut från Länsstyrelsen. Silltruten står inte på listan, och för den krävs alltid ett beslut. Vad som räknas som en anläggning definieras inte i lagen utan beror på förhållandena på platsen. Teknikern artbestämmer fåglarna och bedömer platsen vid inspektionen, innan något planeras.

Jakträtten hör till fastigheten och ligger i regel hos fastighetsägaren. Hyr ni lokalen krävs ett uppdrag från den som har jakträtten. Vi tar reda på vem det är och vad platsen kräver, och vi sköter ansökan och tillstånden. Jakten utförs av behörig personal enligt jaktlagstiftningen.

Skyddsjakt för företag och fastigheter

Vi utför skyddsjakt i lager, vid lastkajer, i livsmedelslokaler och på industritak, och åt fastighetsägare med måsar och trutar på platta tak. Ni har en leverantör hela vägen: bedömningen av vad lagen tillåter, ansökan och tillstånden, jakten, fågelsäkringen av tak, fasader och lastkajer och sanering av fågelspillning där spillningen blir kvar. Besökstiden anpassar vi efter verksamheten. Vi arbetar i Stockholm och i hela Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Dalarnas och Gävleborgs län.

Skyddsjakten görs som ett enskilt uppdrag eller i ett skadedjursavtal, där flera fastigheter kan samlas och det alltid framgår tydligt vad som ingår. Mer om hur vi arbetar med verksamheter står under skadedjursbekämpning för företag och fastigheter.

Länsstyrelsen beviljar sällan skyddsjakt på fåglar för enskilda fastighetsägares olägenheter. Mot duvor på balkongen eller måsar på villataket fågelsäkrar vi huset i stället.

Vilka fåglar får skyddsjagas, och när?

Den som har jakträtten får jaga tretton fågelarter året om för att förebygga skada, utan beslut från Länsstyrelsen. Det kallas skyddsjakt på eget initiativ, och jaktlagens övriga regler gäller ändå. Arterna står i jaktförordningens bilaga 4: tamduvor, kajor, kråkor, råkor, skator, korpar, fiskmåsar, gråtrutar, havstrutar, skrattmåsar, björktrastar, gråsparvar och pilfinkar. Jakten får ske i tre fall:

• i en anläggning, för att förhindra skada eller annan olägenhet där
• på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling, när fåglarna skadar grödorna
• på särskilt uppdrag av den kommunala nämnd som har hand om miljö- och hälsoskyddet

Gråsparvar och pilfinkar som är en olägenhet för människors eller boskapens hälsa i ladugårdar, livsmedelslager och liknande lokaler får också jagas året om.

Bon har egna regler. Ett bo som fåglarna bygger på eller använder får inte tas bort fritt, även om det saknas ägg i det, och bon som arten återanvänder år efter år är skyddade året om. Orsakar ett bo i ett hus eller på en gård allvarlig skada eller olägenhet får den som har jakträtten låta flytta det, året om och utan tillstånd, och när lagen och situationen tillåter kan vi flytta boet åt er. Det säkraste är ändå att hålla fåglarna borta innan de börjar bygga. Häckningen pågår i regel april till juli.

Från 2027-07-01 kommer ringduvan med i listan, och bo och ägg av bland annat tamduva, kaja och fiskmås som orsakar allvarlig skada eller olägenhet i ett hus eller på en gård får då också förstöras.

Skyddsjakt på måsar och trutar

Fiskmås, gråtrut, havstrut och skrattmås står i bilaga 4 och får jagas utan beslut i de tre fallen ovan. Silltruten står inte där, och för den krävs alltid ett beslut från Länsstyrelsen. Därför artbestämmer teknikern fåglarna innan något planeras.

Pågår häckningen planerar vi jakten med hänsyn till den. På platta tak är det oftast bättre att hålla måsarna borta innan de börjar bygga, och där sätter vi vajer eller nät före häckningen.

När krävs tillstånd för skyddsjakt från Länsstyrelsen?

När jakten inte ryms i bilaga 4, alltså för en art som inte står i listan, som silltruten, eller på en plats som inte omfattas av de tre fallen. Rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket.

Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt bara om det saknas en annan lämplig lösning, om artens bevarandestatus inte påverkas och om jakten behövs, till exempel av hänsyn till folkhälsan eller för att förhindra allvarlig skada på egendom. Det första villkoret är skälet till att vi bedömer fågelsäkring först.

Vad en ansökan om skyddsjakt ska visa

Ansökan ska visa att jakten behövs, vilka andra lösningar som har prövats och varför de inte räcker. Vi skriver den med underlaget från inspektionen: arterna, antalet, skadorna och det som redan är gjort för att hålla fåglarna borta. När beslutet har kommit planerar vi jakten efter villkoren i det.