När är häckningsperioden för fåglar, och vad får du göra med bon?

Vad är häckningssäsong, eller häckningsperiod, och när häckar fåglar?

Häckningssäsongen för fåglar i Sverige är i regel april till juli. Många kommuner skriver 1 april till 31 juli i sina råd, och länsstyrelserna räknar i praktiken med samma månader. Lagen själv anger ingen fast period. Det som räknas är om fåglarna faktiskt häckar på platsen, och det kan de göra både före och efter de datumen.

Häckningen börjar med att fåglarna tar revir och parar sig. Sedan bygger de bo, lägger ägg, ruvar och matar ungarna tills de lämnar boet. Häckningsperiod och häckningstid betyder samma sak.

Starten styrs av ljuset och av maten. När dagarna blir längre och insekterna kommer igång finns det något att mata ungarna med. Kråkfåglar och duvor är tidigast ute. Stannfåglar som gråsparv och koltrast lägger ägg i april och maj, medan flyttfåglar som svalor kommer först i maj. Längre norrut börjar allt senare än i söder, och en kall vår kan skjuta upp starten.

Vill du slippa frågan om vad som får göras under häckningen är det enklaste att fågelsäkra huset före häckningen. Vi gör det i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Dalarnas och Gävleborgs län.

När häckar de vanliga fåglarna på och vid huset?

De flesta fåglar som bygger bo på eller vid huset häckar mellan april och augusti. Skatan börjar redan i mars och stadsduvan häckar nästan året runt.

För ett enskilt par är häckningen kort. Ett par gråsparvar är klara på en månad. Men lägger de en andra och en tredje kull är samma takfot upptagen från april till augusti, och det är den tiden du har att räkna med när du planerar ett takbyte eller en fasadmålning.

Vad säger lagen om fåglar under häckningen?

Alla vilda fåglar i Sverige är fredade, och fredningen gäller också deras ägg och bon. Det står i jaktlagen. Artskyddsförordningen förbjuder dessutom att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar, att förstöra, skada eller föra bort deras bon och ägg och att avsiktligt störa dem, särskilt under häckningen och när de har ungar.

• Duvor omfattas också. Stadsduvor är vanliga, men reglerna gäller dem som andra fåglar.
• Ett bo som används är skyddat. Skyddet börjar när fåglarna börjar bygga, även innan det ligger ägg i boet.
• Tomma bon får tas bort, med ett undantag. Ett bo som fåglarna har lämnat efter häckningen och inte använder igen får tas bort. Bon som arten återanvänder år efter år är skyddade året om, också när de står tomma på vintern. På ett hus är svalornas lerbon under takfoten det vanligaste exemplet. Mer om vilka bon du får ta bort finns i en egen artikel.
• Bon i hus eller på gård får flyttas. Orsakar ett bo i ett hus eller på en gård allvarlig skada eller olägenhet får den som har jakträtten flytta boet med ägg eller ungar, året om och utan tillstånd. Från den 1 juli 2027 får bon och ägg av björktrast, fiskmås, gråsparv, gråtrut, havstrut, kaja, pilfink, ringduva, skata och tamduva också förstöras under samma villkor. Det gäller inte i dag.
• Några arter har ett svagare skydd. Björktrast, fiskmås, gråsparv, gråtrut, havstrut, kaja, korp, kråka, pilfink, råka, skata, skrattmås och tamduva får jagas året om av den som har jakträtten, om de orsakar skada eller olägenhet i en anläggning, skadar jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling, eller på särskilt uppdrag av den kommunala nämnd som har hand om miljö- och hälsoskyddet. Jaktlagens övriga regler gäller ändå, så det är inte fritt fram att jaga fåglar. Skyddsjakten ska utföras av behörig personal enligt jaktlagstiftningen.
• I andra fall krävs ett beslut om skyddsjakt. Länsstyrelsen prövar ansökan och beviljar bara om det saknas en annan lämplig lösning, till exempel av hänsyn till folkhälsan eller för att förhindra allvarlig skada. En enskild fastighetsägares besvär räcker sällan. Om skyddsjakt alls går att använda, också mot måsar och trutar, beror på situationen.

Är du osäker på vilken fågel det är eller om boet har ägg, låt det vara. Vänta tills ungarna har flugit, eller be någon som kan fåglar att titta först.

Vem får flytta ett fågelbo med ägg eller ungar?

Den som har jakträtten, och på egen mark är det i regel fastighetsägaren. Rätten står i jaktförordningens bilaga om jakt för att förebygga skador. Det är också jakträttshavaren som bedömer om boet orsakar allvarlig skada eller olägenhet.

Bor du i hyresrätt vänder du dig till hyresvärden. I en bostadsrätt är det föreningen, eftersom den äger huset. Ett bo på balkongen eller fasaden ska du alltså inte flytta själv, även om det sitter en halvmeter från ditt fönster.

Boet flyttas försiktigt till en upphöjd plats i närheten, så att föräldrarna hittar tillbaka och kan fortsätta mata. Det är svårare än det låter. Den nya platsen måste ligga nära och vara lika skyddad, och en del fåglar överger ett bo som har flyttats.

Hur förebygger man fågelproblem före häckningen?

Genom att vara klar innan fåglarna börjar bygga. Redan i februari och mars sitter duvor, kajor och skator på samma avsats, skorsten eller trädkrona dag efter dag. Stänger du platsen då, innan det ligger ett enda strå där, väljer de en annan. När bobygget har börjat är det för sent.

Artikeln om fågelskydd för hela fastigheten jämför metoderna i detalj. Oftast behövs två sorters skydd: nät där fåglarna vill in, piggar eller vajer där de vill sitta. Plastugglor, rovfågelsögon och blanka band hjälper sällan länge. Fåglarna vänjer sig när inget händer.

1. Steg 1: Gå igenom huset efter häckningen

   September till februari

   Titta efter spillning, fjädrar och gamla bon på taknocken, runt skorstenen, i ventiler och takfot, på balkonger och under solpaneler. Där fåglarna har häckat ett år kommer de oftast tillbaka nästa. Tomma bon som inte återanvänds kan tas bort nu.

2. Steg 2: Stäng öppningarna

   Hösten och vintern

   Sätt fågelnät över skorstenar, hål och balkonger där fåglarna inte ska in, och fågelband under takpannorna där småfåglar kryper in. Kontrollera att inga fåglar sitter innanför innan du stänger. Ligger det ett gammalt bo i öppningen, till exempel kajans i skorstenen, gäller samma regel som i steg 1: bon som arten återanvänder får inte tas bort.

3. Steg 3: Gör landningsplatserna obekväma

   Hösten och vintern

   Fågelpiggar på fönsterbleck, skyltar och avsatser hindrar fåglarna från att landa och bli sittande. Fågelvajer längs taknock, räcken och takrännor fungerar där piggar inte passar, till exempel på platta tak där måsarna häckar.

4. Steg 4: Skydda solcellerna

   Före mars

   Under panelerna är det torrt och skyddat, och där bygger duvor och småfåglar gärna bo. Ett fågelbo under solpanelerna syns sällan från marken; oftast är det spillningen på taket som avslöjar det. Ett nät runt kanterna stänger utrymmet. Läs mer om fågelskydd för solceller.

5. Steg 5: Håll ordning på sopor och mat

   Året runt

   Måsar, kråkor och kajor häckar där maten finns nära. Håll lock på sopkärl och containrar, stäng dörren till soprummet och lägg inte matrester i öppen kompost. Mata inte fåglar från balkongen eller gården.

6. Steg 6: Kontrollera skydden på senvintern

   Februari och mars

   Nät kan lossna i hörnen och vajrar slakna efter en vinter med snö och is. En kontroll i februari eller mars hinns med innan fåglarna börjar bygga.

Varför är det bättre att förebygga än att åtgärda i efterhand?

När fåglarna väl har ägg eller ungar i boet går nästan ingenting att göra. Boet ska vara kvar tills ungarna har flugit, och för en fiskmås som lade ägg i maj dröjer det till juli.

Vad fåglarna ställer till med under häckningen

Den som väntar får leva med häckningen i tre eller fyra månader, och med det här:

• Ljud. Måsar och kajor hörs från tidig morgon, och ungar som tigger mat hörs genom en takfot hela dagen.
• Spillning. Den samlas under boet på balkonger, fönsterbleck och trappor, fräter på plåt och sten och sitter hårt när den har torkat in. Läs hur du tar bort fågelspillning på balkongen.
• Fåglar som försvarar ungarna. Fiskmåsar och kråkor dyker mot människor och husdjur som kommer nära, också mot den som ska tömma soptunnan.
• Igensatta ventiler och skorstenar. Bomaterial stoppar ventilationen och kan ge fukt på vinden eller en eldstad som inte drar.
• Loppor och kvalster. Gamla bon drar till sig fågelloppor och fågelkvalster, som kan krypa in i huset när ungarna har flugit.

Vad händer om man bryter mot fågelskyddet?

Den som förstör eller tar bort bon eller ägg i strid med artskyddsförordningen kan dömas för artskyddsbrott till böter eller fängelse i högst två år. Den som bryter mot fredningen i jaktlagen kan dömas för jaktbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Grovt jaktbrott ger fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Brott anmäls till Polisen.

Det räcker med oaktsamhet. Den som river ett bo med ungar vid ett takbyte, eller stänger en ventil med fåglar innanför utan att först ha kontrollerat, kan dömas.

Finns det fåglar på huset lägger du därför arbeten på tak och fasad till hösten eller vintern. Måste arbetet göras på våren eller sommaren, se efter bon först och låt dem med ägg eller ungar vara kvar tills häckningen är över.

När behöver du hjälp med fågelskyddet?

När fåglarna sitter högt, på flera ställen eller kommer tillbaka år efter år. Tak, höga fasader, skorstenar och solcellsanläggningar kräver arbete på höjd, och ett skydd som monteras fel lämnar springor som fåglarna bygger i nästa vår.

Vi börjar med en kostnadsfri inspektion. Teknikern ser vilka fåglar det gäller, var de landar och bygger och vilka skydd som passar. Du får ett fast pris innan vi börjar.

Under häckningssäsongen gör vi bara sådant som inte inskränker fåglarnas levnadssätt, till exempel skydd på delar av huset där de inte häckar. Utanför häckningen kan vi göra det mesta, så länge det inte rör bon som arten återanvänder. I samband med monteringen tar vi bort gamla bon och spillning där det är tillåtet och möjligt. Har spillningen hunnit samlas på vinden eller balkongen gör vi också sanering av fågelspillning.

Sitter ett bo redan där det orsakar allvarlig skada kan vi flytta det på uppdrag av den som har jakträtten, i regel fastighetsägaren, när lagen och situationen tillåter. Det kräver gynnsamma förutsättningar och går bara i vissa fall. Är fåglarna ett större problem, till exempel duvor som skadar en fastighet, söker vi undantag eller tillstånd där det är relevant.

Montering av nät, piggar, vajer och band på fastigheten är en byggnadsteknisk åtgärd och ger i regel ROT-avdrag på arbetskostnaden för privatpersoner. Villaförsäkringen täcker i regel inte förebyggande fågelskydd, men villkoren skiljer sig mellan bolagen.

Är ni en bostadsrättsförening eller fastighetsägare går vi igenom alla hus på en gång och föreslår skydd för hela fastigheten. Fågelsäkringen kan ingå i ett skadedjursavtal, och fågelplock under en viss säsong kan vara ett eget avtal.

Fler texter finns bland alla artiklar om fåglar, bland annat om hur du tar bort skatbo och andra fågelbon och om fiskmås.

Beskriv vad du har sett, gärna med en bild, så ringer vi upp. Du kan också ringa 010 280 44 10, vardagar 08 till 17.